Fuktmekanik vid ny- och ombyggnad
Fukt och fuktskador i byggnader är idag ett stort problem. Uppskattningar gör gällande att ungefär 25% av husen
som byggdes 1985-92 har problem med inomhusmiljön, »sjuka–hus« symptom. Det har också visats vetenskapligt att cirka 80% av dessa problem orsakas direkt eller indirekt av fukt i någon form. Vad kan då göras fšr att undvika direkta fuktskador och andra fuktrelaterade problem?
| Statik | Fukt |
| Laster | Fuktkällor och fuktpåverkan |
| Byggnadsmeknik | Fuktmekanik (fukttransporter och fuktjämvikt) |
| Materialegenskaper | Materialegenskaper |
| Brottkriterier | Kritiskt fukttillstånd |
| Brottrisk | Fuktskaderisk |
| . |
Tabellen ovan är hämtad ur Fukthandboken och visar analogin mellan statik och fuktmekanik. Det är idag självklart att en statisk dimensionering görs när ett hus konstrueras. Däremot är det ovanligt, om det ens förekommer, att en fuktdimensionering utförs av byggnaden.
Uttorkning av byggfukt
Beräkning av torktid för byggfukt i betongkonstruktioner utförs med datorprogram utvecklade pä de tekniska högskolorna, det mest kända programmet är Torka S från fuktgruppen i Lund (bild). Genom att kombinera olika beräkningsprogram kan hänsyn exempelvis tas till värmekudden som byggs upp under betongplattan.
Stationärt fukttillstånd
Beräkning av fukttillstånd i given byggnadsdel fukttransport genom den kan göras för normal och dimensionerande (värsta på 20 år) årscykel. Beräkningarna görs antingen med stationär hand beräkningsmodell eller, då så behövs, med datorstödd beräkning av finita differensmetod (indata, resultat). Två viktiga fall är mögelrisk i krypgrund och på skjutande markfukt vid betongplatta på mark med underliggande värmeisolering.